Jag vill som sagt sätta igång nu. Men av erfarenheten blir man vis, har någon klok person sagt och därför ska jag försöka tänka efter och lära mig av mina tidigare års odlingsmisstag. Och framgångar.
Två år på rad har jag satt igång för tidigt med resultatet att frösådderna växt sig för gängliga och blivit torra då jag slarvat med omkrukningen.
Jag har försent kommit fram till vilka sorter jag ska så och tyckt att de måste jag sätta nästa år. Dessutom måste jag planera att så i flera omgångar så att vi har fräscha grönsaker att skörda hela säsongen.
Jag ska dock inte glömma att berätta om allt som blev bra. Tex ska vi så ännu fler olika slags tomatfrön, för det är så himla kul när de blir supergoda och vi kan äta dem direkt från buskarna och använda dem i matlagningen och i sallader. I vårt fantastiska växthus växer de så det knakar.
Likadant med slanggurka, det köpte jag en planta ifjor, eftersom jag kom på för sent att vi inte sått själva, vilket ändå gav många gurkor.
Dessutom verkar vår jord här på tomten vara bra för lök av olika slag. Vi kan ännu skörda purjolök som står kvar i landet och röd och gul lök har vi kunnat äta ända fram till jul. Alltså måste ännu fler smålök sättas i år för att räcka längre.
Idag har jag bullat upp med trädgårdsböcker, papper, pennor och kaffe vid köksbordet. Här ska planeras. Hur det ska odlas, var och när.
Detta gör längtan lite lättare och jag känner att jag gör något redan nu som leder till att odlingssäsongen går lättare. Det är lätt att drömma sig bort i Mandelmanns bok Självhushållning på Djupadal och i Seymours bok, Självhushållning.
Även om vi tyvärr inte har möjlighet att ha djurhållning hoppas vi så småningom kunna ha några höns för att förgylla matlagningen med. Dessutom ger de oss både gödsel och hjälp att jaga skadeinsekter och så har jag läst att hönsen äter mördarsniglarnas ägg.
Nu har jag inte ro att sitta här längre, planerandet måste fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Så roligt att du vill lämna en kommentar. Tack♥♥♥