Odla med barn

Redan när jag var liten, fick jag vara med mina föräldrar och odla i trädgården. Jag är född på en gård utanför Trelleborg med växtodling och svinuppfödning. Vi hade även får, höns, ankor, kaniner, katter och hästar. En fantastisk uppväxt om ni frågar mig och skulle jag kunna ge mina barn samma erfarenhet hade jag gjort det. Nu har jag inte ekonomin att bo med familjen på en gård och vi får nöja oss med att ha katter och hundar, men planerna finns för att skaffa höns. Tiden får utvisa om det blir i sommar. 

Iallafall, något som jag försöker, eller vi försöker, min man och jag är att lära vidare till våra barn om hur man tar hand om djur och natur. Inte bara för att den maten vi odlar själv är så mycket godare, utan för att de ska få en förståelse för vart maten kommer ifrån och vilket arbete som ligger bakom att odla och sköta om växterna.

Det har inte varit så svårt att få med barnen på tåget, de började redan som små vilja var med och gräva när vi gräver. Sedan när de var större ville de givetvis få peta ner frön i jorden och vara med att vattna och fixa. Nu får de vara med under hela processen, från sådd till skörd. De gillar inte alla grönsaker, men jag känner definitivt att vi lyckas få i dem mer grönsaker när de själv är med och odlar.

Krasse, är en av sorterna som barnen tycker är extra kul att så och odla. Den växer så fort så det nästan känns som du kan se den gro och växa. Ronja sådde frön i förrgår och idag kan ni se på bilden hur långt de kommit. En plastkartong med vindruvor blir ett perfekt litet drivhus till krassefröna och det behövs inte ens jord, utan vi odlar dessa på hushållspapper som vi blöter.

När groddarna är några centimeter klipper barnen själv av toppen och strör på smörgåsen. Supergott!

 Ronja har även sått salladsblad, som vi ska försöka få att gro och växa inomhus. Dessa fick jord och vatten i en ask som det varit champinjoner i. Ett litet växthus som jag köpt på loppis får bli växtplats till salladen och Ronja håller koll och vattnar. 

Sonen, Ludvig,  som är lite äldre än Ronja odlar chili, som jag berättat tidigare. Han tycker det är superspännande med heta sorter och letar själv efter fröer på nätet.

Här ser ni Ronja med en liten del av sin morotsskörd från i höstas. Hon odlar numera i egen pallkrage. Givetvis får vi alla i familjen ta del av skörden. Så klart är det extra gott med egenodlat.

Chilisådd

Idag fick vi sått våra chili, både jag och sonen. Han fick lite blandade fröer i julklapp och idag hjälptes vi åt att förså dem. 

Jag använder inga "fancy" sålådor utan har delat mjölkpaket som jag gör små hål i botten på. Dessa fyller jag med såjord jag blandat själv av små lecakulor, planteringsjord och grus. Sedan blöter jag jorden och låter den stå i rumstemperatur ett tag innan vi trycker ner fröerna. Mjölkpaketen ställer jag i vattentäta lådor så vi kan vattna ordentligt

I år har jag köpt in en (skitful) liten hylla med plastkåpa över, ett miniväxthus, som fröerna kan gro i. Hyllan är placerad i ett söderfönster, men jag kommer även ha starka lampor tända dygnet runt för att hjälpa fröerna på traven. 

När fröerna grott och plantorna börjar komma upp, planterar jag om till småkrukor och flyttar ner alla plantor i källaren där temperaturen ligger runt 12grader. Detta påverkar att plantorna inte växer sig långa och gängliga utan blir kraftigare. 

Efter förra årets sena vinter vågar jag inte flytta ut någonting för tidigt i växthus eller i den blivande växttunneln. Jag kommer vara jätteförsiktig.

Vilka fröer vi satt kan ni ser här:

Min födelsedagspresent

Min man och min syster är fantastiska. Till min födelsedag i december hade de fixat det som stått längst upp på önskelistan, en växthustunnel. Den jag fått kommer från Dancover och är 4m x 4m. 

Det känns jättespännande att nu ha möjlighet att odla större delen av året och jag hoppas vi ska få nytta av den. Det känns även lite läskigt, tänk om vi misslyckas totalt. Det värsta som kan hända är väl att den inte klarar blåsten här nere i Skåne och försvinner bort över åkrarna. 

Tack och lov satte vi aldrig upp den innan Nyår som vi diskuterade, och det är jag så glad över nu. Stormen Alfrida drog in över landet och jag ser på nätet hur andra fått sina fina växthus förstörda.

Att välja växttunnel är en riktig djungel. Som vanligt handlar det om ekonomi och kvalitet. Tunneln jag fått är av det billigare slaget, men när jag frågat runt verkar folk ändå nöjda med denna modell och jag hoppas de har rätt.

En annan populär firma som många köper växthus ifrån är Gjordnära. Hos denna firma hittar du även bevattning och odlingstråg, brätten mm.

Även hos Grohus finns en hel del att välja på. Om inte annat kan man bli inspirerad av att surfa runt och titta på olika lösningar och få idéer om hur tunneln eller växthuset ska inredas för att få ut så mycket odlingsyta som möjligt. 

Möjligheten att beställa tunneln utomlands ifrån finns såklart också. På e-bay kan man hitta allt möjligt av olika kvalitet och prisklass.

Det vi diskuterar fram och tillbaka här hemma just nu är hur vi ska förankra tunneln i marken. Vi diskuterar allt från att göra en sockel till att gräva ner den. Här får jag nog lita på Joakims omdöme och kunskap. Har ni som läser erfarenhet av fastsättning får ni gärna berätta om er metod i kommentarsfältet.

Idag skiner solen, det är tre plusgrader och jag ska flytta hallonbuskar och andra bärbuskar, just för att göra plats för växthuset. Vad ska du hitta på idag?